Ångest... bör inte ens läsas, men måste skriva av mig
För ett tag sen träffade jag en tjej.
Tjejen var helt underbar.
Helt sjukt vacker.
Helt sjukt trevlig.
Började prata med tjejen.
Vi pratade varje dag.
Jag var överlycklig.
Blev mer förundrad av hur grym hon var för varje dag.
En fredag kväll betedde jag mig som ett jävla tölp (precis som de jag själv hatar)
Jag var inte elak, men alkoholpåverkad och full av korkat förtroende.
Förtroendet krossades stenhårt, mitt självförtroende likaså.
Efter det blev det stelt.
Får ingen förklaring.
Jag som varje dag längtade efter att få komma hem och prata med henne om allt emellan himmel och jord.
Som jag längtade.
Kanske lite för mycket.
Kommentarer
Trackback
